Contents of this page may be automatically translated, we take no responsibility for the accuracy of the translation. Feel free to contact our customer support centre if you have any questions.
Jordens yta är uppdelad med bestämda gränser. De är baserade på politiska överenskommelser, historiska anspråk, administrativa och ekonomiska faktorer och ibland på etnisk tillhörighet. Till och med våra världshav är i viss utsträckning indelade på det här sättet.
Men gränser som ritats av människor saknar betydelse när det gäller miljö och klimat.
Det innebär att världens länder måste samarbeta för att lösa miljöproblem - med hjälp av överenskommelser. Att fördela arbetet och få alla att bidra är inte alltid enkelt.
Särskilt svårt är det om det saknas säkra system för att mäta och bedöma omfattningen av problemen. Det kan också vara svårt att följa upp insatser man redan gjort.
Det är här det europeiska satellitprogrammet Copernicus kommer in. Miljödata från Copernicus gör det lättare att förvalta hav, sötvatten och landmiljöer på olika sätt. Ett viktigt användningsområde är klimatanpassning.
Lantmäteriets roll i Copernicus
Lantmäteriet har ansvar för geodataområdet, det vill säga den del som handlar om lägesbunden information, inom ramen för Copernicus i Sverige. Satellitdata är en växande del av den geodata vi levererar, och de kan användas i produkter till hjälp för en lång rad verksamheter.
Copernicusprogrammet omfattar ett antal egna miljöövervakningssateliter och tematiska tjänster inom områdena hav, land, luft, katastrofhantering, säkerhet och klimat. Var och en av satelliterna är tilldelad särskilda uppgifter.
Nere på jorden bedriver programmet insamling, förmedling och bearbetning av miljöinformation. Copernicus handlar med andra ord inte bara om fjärranalys från rymden utan också om information hämtad från mark-, luft- eller havsburna sensorer. Det är information som kallas In-situ-data. In-situ-data används i prognosmodeller, finkalibrerar och används för att bekräfta att den rymdbaserade informationen stämmer. De kompletterar också med observationer som inte går att göra från rymden.
När alla dessa funktioner inom Copernicus arbetar tillsammans är resultaten kraftfulla.
All data som programmet producerar tillhandahålls öppet och kostnadsfritt för användare från hela världen. Ta del av Copernicus tjänster (öppnas i nytt fönster).
Inte bara miljöarbete
Ett exempel på Copernicus informationstjänster är Copernicus Emergency Management Service (EMS Mapping), som används vid händelser som naturkatastrofer, krigsutbrott samt humanitära kriser. Här hemma gör Copernicus tillvaron enklare för isbrytare på Östersjön. En lantbrukare kan få överblick på sina grödors utveckling och en uppskattning av storleken på skörden. En skogsägare vet var det är dags att gallra, hur föryngringsytorna ser ut och kan lättare planera återplantering. Här finns miljardbesparingar att göra - och sannolikt finns många användningsområden för Copernicus data vi ännu inte sett.
Vill du veta mer om Copernicus? Läs mer här:
- Vad är Copernicus? (öppnas i nytt fönster)
- Film: What is the Copernicus Programme? (öppnas i nytt fönster)
- Mer om Copernicus på Havs- och vattenmyndigheten; HaV, Rymdstyrelsen och SMHI (öppnas i nytt fönster).
- Informaton om landövervakning (öppnas i nytt fönster)
- EMS-tjänsten /Copernicus Emergency Management Service (öppnas i nytt fönster)