Geometriska jordeböcker - Presentation
Geometriska jordeböcker (1630 - 1650)
De geometriska jordeböckerna innehåller de äldsta storskaliga kartorna vi har i vårt land. En huvuduppgift för Lantmäteriet efter bildandet 1628 var kartläggning av byar och hemman och deras ägor. Det var framförallt krono- och skattehemman som var intressanta.
Man upprättade kartor över åker och äng och redogjorde för avkastning och andra förhållanden av ekonomisk natur. Om avsikten från början var att kartorna skulle läggas till grund för beskattning är oklart. De kan under alla förhållanden betraktas som föregångare till vår tids ekonomiska kartor.
Kartorna förekommer ojämnt över landet. De är samlade socken- och häradsvis i stora volymer. De geometriska jordeböckerna ska inte sammanblandas med kronans ordinarie jordeböcker som ju var liggare över jordegendomar med uppgifter om deras kamerala förhållanden. Kronans jordeböcker kan sägas vara det första fastighetsregistret och de geometriska jordeböckerna de första registerkartorna.
Från perioden 1630 till 1650 finns ett sextiotal volymer. Skalan är vanligen 1:5000.
I Lantmäteristyrelsens kartarkiv finns även ett hundratal volymer med kartor från 1600-talets senare hälft och en bit in på 1700-talet som benämns geometriska jordeböcker. De är upprättade i skiftande skalor, men flertalet är storskaliga. Det är hemmanskartor som till stor del kommit till vid vanliga skattläggningar, militieskattläggningar för indelningsverkets genomförande eller rannsakningar angående byteshemman i samband med reduktionen.
