Tredimensionella system

I takt med ökad användning av satellitbaserade mätmetoder (GPS/GNSS) har också betydelsen för tredimensionella referenssystem ökat. I de nya, globalt anpassade tredimensionella referenssystemen kan en position anges på ett entydigt sätt som kan användas över hela jorden. Exempel på tredimensionella referenssystem är WGS 84 och SWEREF 99.

Tvådimensionella system

Våra traditionella referenssystem är att betrakta som tvådimensionella, det vill säga de har ingen direkt koppling till höjdkomponenten. Detta gäller till exempel för RT 38, RT 90, regionsystemen och lokala, kommunala system. Plana koordinater har vi också i form av projektioner av de nationella referenssystemen, det kan vara till exempel RT 90 2,5 gon V 0:-15 eller SWEREF 99 TM.

Höjdsystem

Höjd över havet anges i ett höjdsystem. Höjdsystemet har en väl definierad nollpunkt och ett antal på marken inmätta och höjdbestämda så kallade fixpunkter. Sverige har genom åren haft tre nationella höjdsystem, RH 00, RH 70 och RH 2000. Intimt förknippad med höjdsystemen är också fenomenet med landhöjning som bland annat de nordiska länderna är utsatta för.

Geoiden

När vi i dagligt tal pratar om höjd över havet är det i striktare mening höjd över geoiden vi menar. Geoiden är den geopotentialyta som sammanfaller med medelnivån på världshaven och har en tänkt förlängning in under kontinenterna. För att omvandla GPS-mätta höjder (ellipsoidhöjder) till höjder över havet använder vi i Sverige en geoidmodell benämnd SWEN08_RH2000.

Tyngdkraftssystem

De flesta geodetiska mätningsmetoder påverkas på ett eller annat sätt av tyngdkraftens storlek och riktning. Värden på tyngdkraften anges i ett så kallat tyngdkraftssystem. Det officiella nationella tyngdkraftssystemet idag benämns RG 82.

Landhöjning

Redan i början på 1700-talet observerade man att jorden höjde sig i Norden. Eftersom man trodde att det var havsvattnet som försvann kallades fenomenet då för vattuminskning. Idag vet vi att det är landet som höjer sig efter att ha varit tungt belastat av den kilometertjocka isen under senaste istiden. Landhöjningen kan idag modelleras utifrån bland annat upprepade vattenståndsobservationer, avvägning och GNSS-mätningar.