På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

"Vi behöver en sammanhållen nationell bostadspolitik"

De stora arbetsmarknadsregionerna växer och trycket på bostäder är enormt. Men det som byggs är för en övre medelklass – inte för vanligt folk med normala löner. Det menar KTH-professor Göran Cars som efterlyser en nationell bostadspolitik. –Det behövs en myndighet som tar initiativet. Det skulle kunna vara Lantmäteriet.

I debatten om dagens bostadspolitik är Göran Cars en av de tongivande rösterna. Som professor i samhällsplanering på KTH i Stockholm ser han också vilka trender, möjligheter och utmaningar vi står inför inom samhällsbyggnadsområdet.

Möjligheten ligger i en snabb utveckling och tillväxt i form av bostäder och arbetsplatser. Utmaningen ligger i att förstå nya värderingar om vad som vi anser är en bra stadsmiljö som har förändrats.

–Det är värderingar som är radikalt annorlunda än vad de var för 20-30 år sedan. Då såg vi hur man flyttade från stadskärnan ut till förorterna, för att uppnå drömmen om villan. Nu ökar trycket på stadskärnan. Många vill bo där vilket innebär att det också byggs där, säger Göran Cars som också ser hur företagen lockas in mot stadskärnan.

Storstadsregionerna växer

En annan trend är att våra krav på staden som mötesplats ökar. Idag måste städer satsa på upplevelser i stadsmiljön eftersom det är avgörande för många om man vill bo där, menar Göran Cars.

–Om vi tycker att det är en tråkig stad, ja då kan vi jobba där men väljer att istället bo någon annanstans och pendla.

I Sverige är det storstadsregionerna som växer. Det har att göra med att vi har mer välutbildade hushåll där det är två som jobbar. Nu flyttar man dit det finns en god arbetsmarknad för båda i familjen, menar Göran Cars.

Det behöver inte nödvändigtvis vara till själva storstaden. Tillväxten sker där det finns attraktiva arbeten och där man har tillgång till storstaden. Göran Cars tar Malmö som ett exempel, där är det omgivningarna som växer.

Samtidigt som Sverige växer så har bostadsbristen seglat upp som en av de svåraste utmaningarna.

När Boverket i höstas skruvade upp prognosen över bostadsbehovet så sa man att det kommer att behövas fler än 700 000 nya bostäder fram till 2025.

Är det realistiskt att det kommer att lyckas?

–Nej, inte med dagens politik. Det är omöjligt! Regeringen slår sig för bröstet med ett produktionsbidrag. Men där pratar vi kanske om ett par tusen bostäder, säger Göran Cars.

Visst byggs det bostäder. Men för vilka, undrar han. Det har varit för en medelklass och en övre medelklass och till stor del i form av bostadsrätter.

–De som vi nu ser har behov av bostäder är människor med vanliga jobb - poliser, lärare och sjuksköterskor - som inte har höga löner samt flyktingar. För dem är det för dyrt. Det blir en katastrof.

Det som Göran Cars efterlyser är en sammanhållen nationell bostadspolitik. Han tycker att det bör vara en myndighet som går i bräschen och sätter sitt hopp till Lantmäteriet som i fjol initierade antologin "Framtidens samhällsplanering".

Lantmäteriet skulle kunna vara den myndighet som tar initiativet och sätter lite press på övriga aktörer som kommunerna och byggindustrin.

Lantmäteriet och Boverket har fått regeringens uppdrag att verka för en smartare samhällsbyggnadsprocess. Tror du att det lyckas?

–Det som gör det svårt är att få politikerna att enas nationellt. Man måste göra en seriös utredning där man också belyser vad som händer om vi inte gör något, säger han.

–Det är också viktigt att ni visar hur man kan jobba konkret, nationellt, men också i kommunerna tillsammans med byggindustrin. De måste utmanas och inse vilka de ska bygga för, säger Göran Cars.

För att människor ska ha råd att bo så måste det byggas kostnadseffektivt. Det är något som byggindustrin måste inse, menar Göran Cars och ser det som en del av utmaningen med uppdraget.

I Lantmäteriets antologi gav du en vision för samhällsplaneringen 2025. Hur stor framförhållning måste man ha i en realistisk och effektiv planering?

–Om man pratar om framförhållning inom det här området så tror jag att vi måste ha ett perspektiv på 10-15 år men också vara ödmjuk för att saker och ting förändras. Vi kan ju se tillbaka bara ett år i tiden, vem kunde då förutse den stora flyktingvåg som vi nu har sett.

Denna artikel har även publicerats i vår tidning Gränssnittet. Ta gärna en titt på det senaste numret.

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.