På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Vem får marken från landhöjningen?

Vem äger den mark som uppstår genom landhöjning? Blir din strandtomt automatiskt större? Nej, svaret är inte så enkelt. Det som styr är hur fastigheten en gång bildades, hur gränserna drogs.

Landhöjningen - eller förflyttningen av havsstrandens läge - som orsakas av att landet höjer sig efter att ha varit tungt belastat under senaste istiden, påverkar nästan hela Sverige. Den märks mest i området kring Umeå och Luleå där den uppgår till cirka 1 centimeter per år. Men även i stockholmstrakten är den märkbar, där höjningen är cirka 4 millimeter per år. I Skåne är den däremot nästintill obefintlig.

Kan märkas tydligt

Gränsar strandtomten mot en långgrund botten så kan landhöjningen bli märkbar redan efter några tiotals år. Och tvister kring vem som äger den markyta som uppstått genom landhöjning leder varje år till avgöranden hos Lantmäteriet.

Ofta bottnar tvisterna i okunskap. Säljaren av en strandtomt kan exempelvis ha trott att det ingått vatten i fastigheten.

– Det som avgör om den uppgrundade markytan ingår i strandtomten eller inte beror på om fastighetsgränsen en gång dragits i strandlinjen eller om vatten också togs med i fastigheten när den bildades. Om det är oklart vad som gäller kan berörda fastighetsägare begära att en så kallad fastighetsbestämning genomförs för att få frågan avgjord, säger Ingela Boije af Gennäs, lantmätare och expert på frågor som rör strand och vatten på Lantmäteriet.

Hon råder de som är osäkra på vad som gäller att studera de förrättningshandlingar som är kopplade till fastigheten.

– Om man ska köpa en fastighet vid havet, eller om man ska anlägga något på mark som kommit till via landhöjningen, så är det bra att kolla upp vad som gäller.

– Om man inte själv har kopior på förrättningshandlingarna så kan man ta del av dem via tjänsten Min fastighet på Lantmäteriets hemsida eller använda Allmänhetens terminal som finns på 29 av Lantmäteriets kontor, säger hon.

Höjning av havsytan

Den mark som vunnits kan dock gå förlorad i delar av landet. De senaste årtiondena har en motstående naturkraft fått allt större betydelse.

Den globala uppvärmningen kan resultera i att landhöjningen i förhållande till havsytan upphör i delar av landet på grund av att havsnivåökning accelererar. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) förutspår, i ett av sina scenarier, en höjning av den globala medelhavsytan med 0,5 meter till 1,0 meter fram till år 2100, alltså ungefär 7 millimeter i snitt per år.

Om de globala medelnivåerna får genomslag i haven som omger Sverige så skulle det för Stockholms del innebära att landhöjningen inte längre uppväger vattennivåökningen i Östersjön. I de södra delarna av Sverige skulle resultatet av höjda vattennivåer betyda än mer i form av förlorad mark.

Denna artikel har även publicerats i vår tidning Gränssnittet. Ta gärna en titt på det senaste numret.

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.