På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Per löste barndomens frågor med geomorfologi

Per Zeidlitz, kartingenjör i Kiruna, arbetar med att kvalitetsutveckla den digitala fastighetskartan/registerkartan. Men han är inte bara kartingenjör utan är även utbildad geomorfolog (geomorfologi = läran om jorden ytformer). Ett intresse som väcktes i unga år.

– Som barn följde jag ofta med gubbarna i släkten på jakt och fisketurer. Jag hade alltid massor av frågor. Jag undrade exempelvis varför det var så mycket sten på vissa platser, varför det bara var sand på andra och varför det bara växte björkar på vissa områden. Jag fick aldrig svar på mina funderingar utan fick oftast nöja mig med svaret att det alltid har varit så, säger Per Zeidlitz.

Han hann bli vuxen innan han fick svar på barndomens alla funderingar om naturen och det skedde när han gick en treårig filosofie kandidatutbildning inom geomorfologi. Mycket av kunskapen han förvärvade då har han nytta av i sitt dagliga arbete. Per har även utbildat sig inom fjärranalysområdet vid Lunds universitet. Efter utbildningen började han arbeta med flyg- och satellitbilder på Satellitbild i Kiruna och kom så småningom till Lantmäteriet.

"Arbetet är alltid lika kul"

Per Zeidlitz
– Mitt arbete är alltid lika kul och speciellt
när jag får jobba med ett nytt område och
vara ute i fält, säger Per Zeidlitz,
kartingenjör och geomorfolog.

I Pers arbete med kvalitetsutveckling av den digitala fastighetskartan ingår hela kedjan från planering och mätning till att rätta till felaktiga uppgifter i ArcCadastre, (ett digitalt fastighetsbildningsstöd). Under sommarhalvåret och hösten är han ofta ute i fält för att leta och mäta gränspunkter samt kontrollera att uppgifter stämmer. Under vintern och vårvintern arbetar han med att ta hand om allt fältmaterial.

– Mitt arbete är alltid lika kul och speciellt när jag får jobba med ett nytt område och vara ute i fält. Jag läser naturen som en bok. När jag söker gränsmarkeringar är geomorfologin alltid ett stöd att lita på. Andra viktiga komponenter är kulturgeografi, lokalkännedom och rörsökare, säger Per.

Om han ser räfflor i bergshällarna kollar han från vilket håll ismassorna en gång har kommit. Genom att studera landhöjningen kan han bland annat bedöma om en notering som gjorts i samband med en avstyckning ett visst år stämmer.

– Jag kan finna svar på funderingar om en gränsmarkering nyligen etablerats eller om den har funnits där i många år genom att exempelvis studera lava, den växer bråkdelen av en millimeter per år. Naturen kan berätta mycket om vad som hänt under årens lopp, säger Per.

Får hjälp med att leta gränsmarkeringar

–Jag får oftast hjälp av fastighetsägarna att hitta gränsmarkeringarna men om det saknas ett gränsrör brukar jag få alla möjliga bortförklaringar. Det är alltid någon annan än den jag pratar med som har flyttat eller skadat gränsmarkeringen. Men jag är inte ute efter att ställa någon till svars utan ska bara kontrollera att gränsmarkeringarna och kartan stämmer överens, säger Per.

Samverkar med kommunerna

Arbetet med att höja kvalitén på den digitala fastighetskartan sker i samverkan med kommunerna. I år har Per samarbetat med Härnösands kommun.

Det är totalt ett 30-tal lantmäterianställda som jobbar med att förbättra geometrin i kartan. Men sammantaget är omkring 70 medarbetare involverade i det övergripande kvalitetsarbetet. Tre arbetsgrupper ansvarar för områdena rättigheter, fastigheter respektive geometri.

Viktigt med korrekta uppgifter

– Det är många aktörer i samhället som har behov av korrekta uppgifter i fastighetskartan bland annat mäklare, banker, länsstyrelser och Naturvårdsverket. Kvalitén i kartan kan variera mycket. Var ett uthus är placerat på en tomt kan, om man jämför kartan med verkligheten, skilja sig mellan 4,5 och 20 meter och då kan uthuset plötsligt hamna på fel sida gränsen. Det är inte konstigt att det är så. När den analoga kartan gjordes en gång i tiden fanns inte de tekniska möjligheter vi har idag, det fanns exempelvis inte några enhetliga referenssystem att utgå ifrån, säger Per.

Det är inte bara tekniken som gör skillnad. Många uppgifter i den digitala fastighetskartan härstammar från 1800-talet. De uppgifter som då registrerades om en fastighet var mer knapphändiga jämfört med idag. Därför kompletteras också akterna med ytterligare information.

Arbete med att förbättra kartan pågår på många håll i landet och man prioriterar områden där fastighetspriserna är höga och områden där det sker många försäljningar.

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.