På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Nytt arbetssätt och ny lag effektiviserar bredbandsutbyggnaden

I november 2009 beslutade regeringen om en bredbandsstrategi för Sverige där målet är att Sverige ska ha ett bredband i världsklass. Enligt regeringens mål ska 90 procent av Sveriges befolkning ha tillgång till minst 100 Mbit/s bredband år 2020. Det återstår en del arbete innan målet är nått, förra året hade 67 procent av Sveriges alla hushåll och företag tillgång till bredband i den klassen. För att öka möjligheterna att uppnå målet har en lagändring genomförts och dessutom har ett nytt arbetssätt införts i samband med bildande av ledningsrätter.

Både luftburet och markbundet bredband kräver åtkomst till marken och det kan vara många fastigheter som berörs och markåtkomstprocessen kan ta tid. Under 2012 fick Lantmäteriet i uppdrag av regeringen att undersöka vilka hinder och problem som bredbandsaktörerna upplever att det finns när det gäller åtkomst till mark. Målet var att klargöra om problemen är kopplade till lagstiftningen och/eller till brister i tillämpningen. Rapporten påvisade att det fanns behov av såväl ändringar i lagstiftningen som i handläggningen av ledningsrättsärenden.

Lantmäteriet lämnade in sin rapport till Näringsdepartementet i juni 2014 och fick därefter i sitt regleringsbrev i uppdrag att jobba vidare med bredbandsfrågan.

– Rapporten fick ett positivt mottagande inom bredbandsbranschen och hade även betydelse i samband med framtagandet av den nya lagen, säger Björn Bodin, Lantmäteriet.

Bild på Björn Bodin

En lagändring genomfördes, till följd av ett nytt EU-direktiv, och den trädde i kraft 1 juli i år. Syftet med lagändringen är att minska kostnaderna för utbyggnad av bredband genom att i större utsträckning använda befintlig infrastruktur. Den mest framträdande förändringen som lagen medför, och som berör lantmäterimyndigheterna, är att en fyra månaders tidsgräns har införts inom vilken ledningsrättsförrättningar som berör bredband ska vara genomförda. Detta gäller från att en komplett ansökan kommit in tills ledningsrättsbeslut är fattat.

Ny arbetsmodell

Lantmäteriet har gjort en hel del för att möta de förändringar som den nya lagen för med sig. Under 2014-2015 genomförde Björn Bodin, tillsammans med representanter från andra myndigheter och bredbandsbranschen, en utredning kring hur utbyggnaden ska gå till för resterande villahushåll i landet. Under våren 2016 har också ett samarbete skett mellan de kommunala lantmäterimyndigheterna och flertalet lantmätare inom Lantmäteriet där man tagit fram en ny arbetsmodell för bredband.

Björn Bodin har varit projektledare för arbetet med bredbandssamordningen. Utgångspunkten har varit att skapa förutsättningar för att klara den lagstadgade tidsgränsen på fyra månader och tydliggöra olika tolkningar av lagen. Arbetsmodellen bygger på att arbeta med parallella processer och teamarbete.

Samtidigt har en ny ansökan för ledningsrättsförrättningar tagits fram som är tillgänglig via Lantmäteriets hemsida.

– Vi har redan testat den nya arbetsmodellen med arbetsteam i Telenorprojektet där 28 förstärkningsstationer ska tryggas med ledningsrätt.  Ärendena är spridda, nätet sträcker sig över flera län och går från Skåne upp till Stockholm. Förstärkningsstationerna behövs för att förstärka signalerna i fiberkablarna som ligger nergrävda i backen, berättar Björn Bodin.

Nationellt perspektiv

Tre bredbandsteam har skapats som består av lantmätare, mätningsingenjör och förrättningsassistent. Två team arbetar i region syd och ett team i region norr. Teamen samarbetar med varandra för att arbetet ska bli enhetligt gentemot bredbandsbranschen. Från och med 1 juli fördelas bredbandsärenden direkt till teamledarna.

– Vi har tagit fram instruktioner för hur arbetsmodellen ska användas och har för första gången ett nationellt perspektiv på arbetet kring ledningsrätter för bredband. Vårt nya arbetssätt innebär att sammanträden hålls via video, säger Björn Bodin och fortsätter:

– Effekten av arbetet kommer på sikt bli en kostnadsbesparande, effektivare och enhetligare handläggning. Det är vad samhället förväntar sig av oss som myndighet. Samtidigt får vi komma ihåg att vi även fortsättningsvis behöver förbättra den nya processen och vår handläggning. Nu finns det goda förutsättningar för det i och med de inrättade teamen med drivna teamledare och teamdeltagare, säger Björn Bodin.

Text: Britt-Louise Malm
Foto: Mats Samuelsson


Fakta om ledningsrätt

En ledningsrätt är en servitutsliknande rättighet att dra fram och behålla ledningen på berörd mark. Ledningsrätten fortsätter att gälla även om fastigheten byter ägare. Den här formen av förrättning är lämplig då ledningen ska ägas av en juridisk person som exempelvis en ekonomisk förening, en kommun eller ett företag. 

Läs fler artiklar i vår tidning Gränssnittet

Den här artikeln ingår i senaste numret av vår kundtidning Gränssnittet.

Läs digital version av tidningen

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.