På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Näringslivspolitisk expert: ”vi har inte råd att vänta på öppna data”

Fredrik Sand arbetar med innovationsfrågor på Stockholms Handelskammare, en näringslivsorganisation för Stockholms och Uppsala län. Han välkomnar Lantmäteriets ambitioner att släppa sina data fria.
– Samhällsekonomiskt är det naturligtvis skadligt att inte utnyttja redan gjorda investeringar, säger han.

Bild på Fredrik SandData är råvaran i den digitala ekonomin, menar Stockholms Handelskammare. Att offentliga myndigheter som under lång tid samlat in och registrerat kartdata som i dag är inlåsta genom att de är avgiftsbelagda är ett hinder för tillväxt. Men finns politisk vilja och intresse behöver det inte ta tid innan svensk myndigheters data blir tillgängliga, tror Fredrik Sand. Och samhällsekonomiskt finns stor vinster att räkna hem.
– Innovationskraften och fantasin är stor. Detta finns förstås till största delen utanför myndigheterna som samlar in data. Vår roll har varit att driva på politiken och få myndigheter och kommuner att engagera sig för att öppna sina datakällor.

– Handelskammaren har drivit det som en allmän fråga för innovation och inte för en specifik bransch. Sedan är det många av de företag och entreprenörer som har sett nyttan som arbetar inom digitalisering, appar och liknande, säger han.

Har Stockholms Handelskammare någon uppfattning om vilka data som efterfrågas, mer specifikt?

– Geodata är mycket viktiga och intressanta. Dock har det varit mest angeläget att få reda på vilka datakällor en myndighet har, få ut data elektroniskt format och utan begränsade licensvillkor. Detta till låga eller inga avgifter. Vissa aktörer är också intresserade av rådata, det vill säga att det inte har behov av ens den enklast förädling eller förändring av data från myndighetens sida.

Finns det en risk för övertro på tillväxt och nya arbetstillfällen?

– För just geodata tycker jag att det finns undersökningar som visar på nyttan av att tillgängliggöra dem, till exempel från Danmark och Finland. Alla datamängder är kanske inte lika värdefulla, men potentialen är stor, särskilt som bättre och enklare teknik kan leda till mer data i realtid. Det finns även andra risker. I Tyskland kom man inte överens om väderdata, varpå privata aktörer blev tvungna att bygga ut ett parallellt system med mätstationer.

Kostnaden för öppna data från Lantmäteriet motsvarar kostnaden för en kilometer motorväg per år, har det sagts. Ändå tar det tid, inte minst ligger vi efter våra nordiska grannländer. Hur tror du att det kommer sig?

– Sverige är ett av de länder som investerar mest i offentlig information som databaser och register, men det är nu andra länder som leder utvecklingen i tillgången till öppna data. Regeringen borde för länge sedan tydligare drivit på och lett arbetet.

– När EU-direktivet, som skapar gemensamma regler för öppna data, kom valde den dåvarande regeringen gör så lite möjligt för att uppfylla direktivet. Det var så klent att en statlig utredning har använt det som avskräckande exempel på dåligt lagstiftningsarbete. Sverige höll dessutom på att hamna i EU-domstolen på grund av bristerna. I Lantmäteriets fall har avsaknaden av ekonomiska beräkningar nog hindrat utvecklingen, då underlaget behövs för att lägga om finansieringen av Lantmäteriets verksamhet. Men nu tycks ju engagemanget var stort!

Vilka positiva följder förväntar sig er organisation av öppna data i fallet Lantmäteriet? Ser ni några positiva exempel vad gäller öppna geodata i vår omvärld?

– Geografiska data är mycket värdefulla. I dag har många människor kraftfulla datorer och GPS:er med sig i fickan i form av mobiltelefoner. Vi har sett vad den utvecklingen innebär. Nu kommer även insamling via plattformar som drönare, behandling i form av Big Data. Entreprenörer och etablerade företag har stora möjligheter att skapa spännande lösningar och tjänster inom väldigt många branscher.

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.