På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Med blåljuskartan kan vi komma långt

– Vi vill verkligen ha blåljuskartan. Ingen enskild aktör skulle haft kraft nog att genomföra det här arbetet ensam. Det är roligt att jobba i projektet med alla dess engagerade människor som pushar på och driver arbetet framåt, säger Rolf Eklöf, Rib (Räddningsman i beredskap) – styrkeledare och systemförvaltare för verksamhetssystemet Daedalos vid Räddningstjänsten Storgöteborg.

– Om inte projektet går i land med att få fram en blåljuskarta kommer det aldrig att kunna ske. Men även om vi har en blåljuskarta som ger alla aktörer – polis, ambulans räddningstjänst och SOS Alarm – tillgång till samma information kan vi aldrig göra helt felfria kartor, säger Rolf Eklöf.

– Men om alla gör sitt yttersta kommer vi långt.

Rolf Eklöf vid Räddningstjänsten Storgöteborg
Vi vill verkligen ha blåljuskartan, säger Rolf Eklöf vid Räddningstjänsten Storgöteborg. Foto: Annna Dyne

Räddningstjänsten har kommunal huvudman, ambulans kan drivas i privat regi eller via landsting eller kommun. Polisen har statlig huvudman. Därför kan samma händelse innebära att de olika aktörerna arbetar utifrån tre olika kartbilder som inte alltid stämmer överens och därför kan orsaka missförstånd. Rolf Eklöf menar att problemet för blåljusgrupperna även kan bero på att kunskapen ute på kommunerna om det kartmaterial som används kan variera mycket och att man ibland använder fel referenssystem.

Olika kartmaterial kan ställa till problem

Vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014 framgick det med all tydlighet vikten av att ha rätt och enhetligt kartmaterial. Räddningsinsatsen försenades något i inledningsskedet på grund av att det saknades en vägstump i kartmaterialet som innebar att det tog extra tid att komma fram till branden. En utredning som gjordes efter branden visade att det under lång tid hade varit en påtaglig brist på kartor för de inblandade aktörerna. Dessutom användes olika karttyper, olika koordinatsystem samt olika sätt för att uppge positioner. Eftersom branden blev så omfattande kallades räddningspersonal och polis in från andra distrikt och det var extra svårt för dem att hitta rätt i de fall kartmaterialet inte var tillräckligt bra eller till och med saknades.

Stödet med kartor och GIS förbättrades efter hand. Lantmäteriet bidrog med tryckta kartor över området och MSB levererade också kartmaterial till den egna organisationen och till räddningsledningen.

Olika förutsättningar

Resurserna kan variera mycket hos olika Räddningstjänster.

– Hos oss har vi kunnat utveckla våra system och kan numera få in alla skikt vi behöver som exempelvis vattentäkter och brandposter. Informationen skickas till vår systemleverantör som konverterar den så att den passar vårt system. En liten Räddningstjänst har inte så mycket personella och ekonomiska resurser för att förbättra kartmaterialet. Det skulle underlätta väsentligt för dem att bara kunna ringa till Lantmäteriet och beställa en blåljuskarta där informationen är tillrättalagd och stämmer överens med verkligheten, säger Rolf Eklöf.

Han poängterar vikten av att kommunerna uppdaterar adresser och förstår hur informationen som de lägger in används operativt vid räddningsinsatser.

– Det är inte en turistkarta vi behöver utan kartan ska räcka hela vägen, det får inte saknas en vägstump eller en adress som kan bli avgörande för hur räddningsinsatsen lyckas.

Denna artikel har även publicerats i vår tidning Gränssnittet. Ta gärna en titt på det senaste numret.


Fakta om Räddningstjänsten Storgöteborg

Sex kommuner ingår i verksamhetsområdet: Göteborg, Mölndal, Kungsbacka, Härryda, Partille och Lerum. Totalt finns 11 heltids- och 7 deltidsstationer i området. Personalstyrkan består totalt 854 anställda varav 395 är heltidsbrandmän och 164 beredskapsanställda (RIB). Det bor omkring 790 000 personer i Räddningstjänsten Storgöteborgs område. Årligen sker omkring 9 000 utryckningar.

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.