På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Många lantbrukare förvaltar ett arv

Jordbruket genomgår en kraftig strukturomvandling, där gårdar slås ihop och jordbruk läggs ner. Men när det kommer till ägarskiften är traditionerna fortfarande starka. Merparten av jordbruksfastigheterna tas över av någon inom familjen.

Det är höstskörd på Östgötaslätten och vajande fält förvandlas till vassa stubbåkrar. På Kasta gård har Erik Jacobsson tagit en kort paus från tröskningen. Erik och hans fru Charlotte Elander tog för några år sedan över gården i ett generationsskifte. Den ägdes då av Eriks far och farbror som i sin tur hade tagit över efter sina föräldrar. Att överta gården kändes naturligt – Erik hade hjälpt till med jordbruket som barn och arbetat där under studieuppehållen från universitet. Inget av de andra barnen hade något intresse av att driva gården vidare men samtidigt ville de att den skulle stanna i släkten.

Bild på man och barn
Erik Jacobsson hoppas att något av barnen ska ta över när han och Charlotte går i pension, men han poängterar att det gäller att vara lyhörd och låta dem ta sina egna beslut.

– Det fanns starka känslor kopplade till gården och i början fanns en liten oro över hur allt skulle gå. Men vi började prata om skiftet i god tid och behövde inte stressa fram beslut. Det tror jag är en av förklaringarna till att alla är nöjda idag.

Många av landets jordbrukare har personliga kopplingar till den gård de brukar. Studier från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att ungefär tre fjärdedelar av jord- och skogsbruksfastigheterna överlåts till ett barn eller släkting. Katarina Wiklund, chefsjurist på LRF Konsult, berättar att man kan man urskilja tre kategorier. Den första kategorin är gårdar som ärvs av utflyttade barn. De driver gården – ofta en skogsgård – på distans och lägger ut allt arbete. Den andra kategorin är små gårdar, där den som tar över blir deltidsjordbrukare och får större delen av inkomsten från annat arbete. Den tredje är det produktiva jordbruket, där den som övertar gården driver jordbruket på heltid.

Ofta konfliktfyllt vid skiften

Att jordbruksfastigheter brukas av samma släkt i generationer har flera förklaringar. En är den känslomässiga – det känns bra att föra traditionen vidare och behålla den mark som under lång tid brukats av släkten. Men det finns även ekonomiska orsaker. Marknadsvärdet för en jordbruksfastighet är hög och det är i princip omöjligt för en utomstående köpare utan eget kapital att få ekonomin att gå ihop. Det gynnar ett system där gårdarna går i arv.

Men generationsskiften är komplicerade och leder ofta till konflikter. Det kan handla om allt från att syskon upplever sig orättvist behandlade till att föräldrar in i det sista undviker att ta upp en diskussion om gårdens framtid.

I Erik Jacobssons familjs generationsskifte fanns flera omständigheter som gjorde att de stora konflikterna uteblev. En viktig faktor var att pappan och farbrodern hade en genuin vilja att överlåta gården innan barnen hunnit etablera sig på annan plats.  Vidare kunde Erik och Charlotte köpa gården för en summa som inte låg alltför långt från marknadspriset. Dessutom stod boningshuset tomt sedan Eriks farmor flyttat ut vilket underlättade eftersom ingen behövde leta nytt boende.

– Det är först nu i efterhand, när vi pratat med andra familjer, som vi förstår hur bra det gick. Många har haft problem. Det har varit konflikter mellan syskon men också föräldrar som inte velat släppa taget, säger Erik.

Mark kan delas upp

Enligt Katarina Wiklund kan det vara svårt att förstå tekniken bakom ett skifte. Syskon upplever ofta att de inte blir tillräckligt kompenserade.

– För oss rådgivare är pedagogiken viktig. Vi måste förklara att man inte kan utgå enbart från marknadsvärdet. Den som tar över gården har ju lån att betala och måste skatta vid eventuell försäljning. Det är viktigt att generationsskiftet får ta tid så att informationen hinner sjunka in.

Hon menar att det också är viktigt att syskon förstår att det inte alltid kan bli helt rättvist. Den som tar över lantbruket har ofta inte möjlighet att kompensera syskon fullt ut. Ibland kan en lösning vara att stycka av fastigheter och låta dem bli en del av kompensationen.

Ett planerat generationsskifte kan vara jobbigt, men om föräldrarna väljer att inte reglera ägandet under sin livstid blir situation ofta svår för arvingarna. Jenny Bobeck, förrättningslantmätare på Lantmäteriet Linköping, berättar att många samägda jordbruksfastigheter genomgår klyvningar.  Processen blir ofta komplicerad och det kan ta lång tid att komma till ett avslut, speciellt i de fall där samägandet lett till infekterade konflikter.

– När marken delas upp är det viktigt att de nya fastigheternas värde motsvarar varje syskons andel. Vi måste också se till att de blir lämpliga för sina ändamål. Ofta blir det inte som syskonen tänkt sig från början, men i de flesta fall når vi en samförståndslösning till slut.

Barn tar över även i framtiden

Hur ser då framtiden ut för de svenska jordbruksfastigheterna? Katarina Wiklund på LRF Konsult tror att vi även framöver kommer att se många traditionella generationsskiften. En sannolik utveckling är också att jordbruksmarken i allt högre utsträckning omfördelas, med fler fastighetsregleringar som följd.

– Barnen kommer att fortsätta ta över gårdarna efter sina föräldrar, men vi kommer samtidigt att se många överlåtelser mellan grannar. Redan idag är det vanligt att jordbrukare utökar sin areal genom att köpa till mark från gårdar i närheten.

Text och foto: Kristin Mörck

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.