På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Kunskaper om landhöjningen viktiga i klimatforskning

Redan under 1700-talet observerade man att marken höjde sig i Norden. På den tiden trodde man att det berodde på att det försvann vatten och kallade fenomenet för vattuminskning. I själva verket var det landet som höjde sig. Under den senaste istiden då isen låg kilometertjock trycktes jordskorpan ner flera hundra meter. I takt med att isarna smälter minskar trycket på jordskorpan och landet höjer sig sakta och är på väg tillbaka till sitt ursprungsläge. Det som hände här i Skandinavien för 10 000 år sedan, då inlandsisen smälte, är nu på väg att hända på exempelvis Antarktis och Grönland. 

Samma fenomen som syns i Skandinavien finns även på andra håll i världen bland annat i Kanada, men ingenstans har landhöjningen och havsnivåförändringen studerats och dokumenterats så väl som här. Att känna till och förstå hur ismältningen påverkar jorden blir allt viktigare inom klimatforskningen.

På Lantmäteriet finns många års erfarenhet från landhöjningsstudier. Det finns dels mätdata från tre riksavvägningar som skett under de senaste 100 åren, dels data från Swepos-nätet vilket är ett nationellt nät som består av fasta referensstationer för GNSS. GNSS är samlingsnamn för de världstäckande navigeringssystemen som GPS, Glonass m.fl. Lantmäteriet började bygga Swepos-stationer i samverkan med Chalmers i mitten på 1990-talet. GNSS-mätning och data från Swepos möjliggör navigering och positionsbestämning på meter- till centimeternivå, i realtid eller genom efterberäkning.

Lantmäteriets samlade mätserier och studier bidrar till att det blir lättare att förstå vad som nu händer på Grönland och Antarktis.

Celsius en pionjär

En av pionjärerna som studerade förändringarna som skedde av havsnivån på 1700-talet var Anders Celsius. Han föreslog att förändringarna som skedde i vattenståndet skulle studeras genom att hugga in vattenmärken på klippor och stora stenar längs kusten. Från slutet av 1800-talet började man anlägga mareografer längs kusten för att göra automatiska vattenståndsobservationer. Dessa observationer ger en

uppfattning om landhöjningen längs kusten och de kompletteras numera med data i inlandet från riksavvägningarna och GNSS-mätningar.

Den senaste riksavvägningen som ägde rum under åren 1971 – 2001 gav tillsammans med de två tidigare avvägningarna samt data från Swepos-stationerna underlag som bidrog till att Lantmäteriet kunde ta fram en bättre och mer tillförlitlig landhöjningsmodell.

En av de viktigaste anledningarna till att Swepos-nätet etablerades var att kunna mäta rörelserna i jordskorpan som orsakas av landhöjningen. Informationen från Swepos-stationerna förklarar dock inte vad det är som händer under själva jordskorpan, det vill säga vad som driver landhöjningen. För att få bättre kunskap om detta och för att kunna bygga säkrare modeller började Lantmäteriet från och med 2006 mäta hur tyngdkraften förändras vid drygt ett tiotal stationer i Sverige.

– Det yttersta syftet med de modeller vi tar fram är att alla aktörer som är ute och mäter, med exempelvis GPS, inte ska behöva bekymra sig över att marken och punkterna på marken rör sig. På Lantmäteriet arbetar vi med att korrigera rörelserna och se till att vi behåller kvaliteten i mätningarna, säger geodeten Per-Anders Olsson och fortsätter:

– Det finns egentligen två huvudanvändningsområden för våra landhöjningsmodeller. Dels har vi själva nytta av informationen inom geodesiområdet för att hålla koll på våra referenssystem, dels är våra data intressanta inom forskningsvärlden för exempelvis klimatstudier.


– Här mäts en mareograf (vattenståndsmätare) in i Forsmark. De används för automatiska vattenståndsobservationer.

Ingen homogen spridning

– En viktig och intressant aspekt är hur havet reagerar när inlandsisarna smälter. Vattnet från isarna distribueras inte homogent över världshaven utan i själva verket med stora variationer. När isen smälter på Grönland påverkas inte Sverige nämnvärt av detta. Däremot skulle havsnivån stiga i andra delar av världen som exempelvis Bangladesh medan den skulle sjunka avsevärt runt Grönland, säger Per-Anders.

Anledningen till att vattnet sjunker runt Grönland när inlandsisen smälter förklarar han med att isens dragningskraft på vattnet minskar i takt med att isen smälter, vilket samtidigt innebär att vattnet drar sig tillbaka.

När däremot inlandsisen på Antarktis smälter, leder det till en betydande ökning av havsnivån i Skandinavien samtidigt som havsnivån sjunker runt själva Antarktis.

Breddad kompetens

Lantmäteriets geodesiverksamhet har under senare år breddat sin kompetens när det gäller teoretisk modellering av exempelvis landhöjningens drivkrafter och globala havsnivåvariationer. Det har bland annat skett genom nyanställning av en expert inom området modellering samt genom att Per-Anders Olsson har doktorerat i ämnet ”Tyngdkraftens förändring på grund av landhöjning”.

– Vi har skapat en plattform för att kommunicera om och bidra med våra data till den internationella forskarvärlden och delta i nationella projekt och utredningar som rör havsnivåförändringar relativt land. De erfarenheter och kunskaper vi får här i Sverige är viktiga också för det Nordiska samarbetet inom området och kan på sikt komma till nytta vid forskningen om isavsmältningen på Antarktis och Grönland, säger Per-Anders.


Fakta om landhöjning

Marken rör sig relativt havsytan samtidigt ändras även havsytan i takt med att vatten frigörs från inlandsisarna. Under de senaste 20 000 åren räknar man med att havsnivån i snitt har höjts med cirka 120 meter på grund av att vatten från smältande is förts ut i haven.

Landhöjningen varierar och är som allra störst i norra Sverige, i Bottenvikskusten (cirka 1 cm/år och minst i Skåne (cirka 0 cm/år). Under de senaste århundrandena har flera havsvikar i Bottenviken förvandlats till sjöar och hamnar har blivit liggande på land.

 

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.