På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Delredovisning om öppna geodata lämnad till regeringskansliet

Vilka positiva effekter kan uppstå i samhället om Lantmäteriet får möjlighet att släppa en stor del av sina geodata som öppna data? Kring den frågan kretsar den delredovisning som Lantmäteriet lämnade in till Näringsdepartementet och Finansdepartementet den 30 september. I redovisningen framkommer att de positiva effekterna vida skulle överstiga kostnaderna för att göra dessa geodata avgiftsfria.

Öppna geodata kan lite förenklat beskrivas som data som utan kostnad får användas, ändras, och delas fritt. Lantmäteriet har redan öppnat en mindre mängd geodata - den översiktliga kart-, höjd- och positioneringsinformationen. Det gjordes i två steg, 1 juli 2015 och 1 januari 2016.

Vill släppa mer data

Lantmäteriet vill dock öppna upp en betydligt större mängd geodata. För att det ska kunna bli verklighet så krävs att avgifter som idag tas ut av användarna ersätts med anslag från staten. Det handlar om ungefär 130 miljoner som behöver kompenseras med anslag.

Lantmäteriet fick också i sitt regleringsbrev för 2016 i uppdrag att "kartlägga vilka nyttor och kostnader som uppstår på olika nivåer, hos myndigheten och i samhället, till följd av myndighetens redan genomförda satsningar på öppna data samt den satsning som föreslås i budgetunderlaget för 2016–2018." Slutredovisningen av uppdraget ska ske senast den 31 maj 2017.

Olika perspektiv

Den drygt tio sidor långa delrapporten (pdf, nytt fönster) belyser, ur flera perspektiv, möjligheter som öppna geodata skulle skapa. Genomgående slutsatser är att öppna geodata skulle bidra till stora vinster för samhället och att värdet av dem vida överstiger kostnaderna för att göra geodata avgiftsfria.
Lantmäteriets kunder och användare har tillfrågats och svaren sammanfattas i redovisningen. Rapporten refererar även till Geodatarådets slutsatser och lyfter fram delar av forskning kring öppna data. Den redovisar även exempel på vad öppna data innebär för entreprenörer, samhällsaktörer och inom utbildningsväsendet.
Dessutom görs en jämförelse med hur långt de nordiska länderna kommit i sina respektive strävanden mot öppna geodata.

Bilaga med kostnadsanalys

Utöver detta så bifogas även en analys kring vilka kostnader som följer öppna data (doc, nytt fönster). Bilagan med analysen fick korrigeras något i förhållande till delrapportens summering efter det att budgetpropositionen för 2017 anvisat ett förslag till en omfördelning av anslag från olika statliga myndigheter, för att få tillgång till registerinformation. Detta kommer att innebära ett fritt utbyte av grunddata mellan myndigheter. Den information som avses är uppgifter från bland annat fastighetsregistret, folkbokföringsregistret, bolagsregistret samt viss geografisk information.
Omkring 19 miljoner kronor av de cirka 35 miljoner kronor som föreslås omfördelas reducerar Lantmäteriets anslagsbehov för öppna geodata.

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.