På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

”Blandstad är bra boendemiljö”

Bygg hus som håller in i nästa århundrade – det är arkitekten Gert Wingårdhs recept för bra bostäder och hållbara städer.
– Mitt mantra är att det måste göras med kvalitet och beprövade metoder, säger han.
Och om Gert fick bestämma skulle alla rum vara 20 kvadratmeter.

Foto på Gert Wingårdh
Gert Wingårdh tycker att hundra år gamla hus och stadsdelar fungerar som förbilder för hållbart bostadsbyggande. 
– Kompromissa inte med kvaliteten och använd beprövade metoder, säger han. Foto: Anna-Lena Lundqvist.

Gert Wingårdh har varit verksam som arkitekt i 40 år. Han är den arkitekt i Sverige som blivit mest prisbelönt och internationellt uppmärksammad. Men när han går omkring i sina hemmakvarter i Vasastan i Göteborg tvivlar han på om han lyckats rita något hus som är lika bra som stadsdelens välbevarade stenhus.

– Kanske inte. För det har varit lite för små rum och lite för klantiga material och lite för produktionsanpassat. Det är tragiskt att vi faktiskt inte bygger världens bästa bostäder i Sverige just nu. Det borde ju vara så. Bilarna är bättre år efter år, säger han.

Det är det långa perspektivet som är utgångspunkten när Gert Wingårdh funderar över kvalitet kring bostäder och hållbart byggande. Han kliver tillbaka fyratusen år, till staden Ur i Mesopotamien som då var världens största stad med 65 000 invånare. Ur låg i dagens södra Irak, där Eufrat och Tigris rinner samman till floden Shatt al-Arab.

1921 hittades grundläggningen i hårt bränt tegel och stadens struktur kunde grävas fram – små gator och kvarter med gårdar.

– De flesta hus hade två våningar. Tittar man närmare på ett enskilt hus hade det ett centralt atriumrum med ett antal rum omkring. Jag tyckte det var kul att lägga in svenska möbler i planlösningen – en dubbelsäng, ett barnmöblemang, ett badrum och en tvättstuga. Det blev en modern atriumvilla som vi ritade åt en ICA-handlare. Där bor han hur bra som helst, säger Gert Wingårdh.

– Poängen är att det finns väldigt lite som man vill ändra på. Människans mått och behov har inte förändrats särskilt mycket över tid. De är otroligt stabila och generella.

"Skynda långsamt"

För att hänga med takten i befolkningsökningen måste bostadsbyggandet öka i Sverige. De närmsta fem åren bör 461 000 nya bostäder produceras, enligt Boverkets senaste byggbehovsprognos. Tre av fyra bostäder hamnar i storstadsregionerna, men bostadsbristen är påtaglig även i övriga landet. 63 procent av landets 290 kommuner uppger att de har underskott på bostäder.

Men Gert Wingårdhs uppmaning är att skynda långsamt.

– Jag tycker det läggs för stort fokus på att producera bostäder fort. Ska vi möta bostadsbehoven måste det ske utan att tumma på kvaliteten, säger Gert Wingårdh.

Ett sätt att tänka långsiktigt är att ta fasta på generella bostadskvaliteter. Dit hör en flexibel planlösning med tillräckligt stora rumsytor. Runt 20 kvadratmeter tycker Gert Wingårdh är optimalt.

– Just att det gärna blir för små rum känner jag en viss oro för. Det som alltid behövs är rum som varken är för små eller för stora. Bostadshus som får en struktur av rum på 15-20 kvadratmeter är rustat för förändringar över tid. Då går det också att organisera bostäderna på olika sätt – den som vill kan välja att bo bara i ett rum med flera funktioner, säger Gert Wingårdh.

Flexibiliteten ökar ytterligare om de bärande väggarna placeras med eftertanke.

– Bärande väggar i tvärled kan skapa begränsningar. Vi brukar istället försöka rita projekt med en bärande vägg i längdled. Genom att bygga på ytterväggar och en hjärtvägg går det att sortera ytorna på ett annat sätt, säger Gert Wingårdh.

Bostadshus ska hålla länge

Den övergripande tanken är att skapa byggnader som står på sin plats under lång tid. Därför förespråkar Gert Wingårdh traditionella, beprövade byggmetoder och är skeptisk till att nya material och ny teknik används i stor skala.

– Att bara köra på passivhus-spåret kan vara sårbart, det förutsätter ju konstant tillgång till elkraft. Det hävdas att de nya material som används för att få husen täta håller i 100-150 år – men det vet vi ju inte säkert.

Han tycker att ambitionen att förbruka så lite energi som möjligt vid drift måste sättas i relation till hur lång varaktighet en byggnad har.

– Normalt sett så förbrukar en byggnad 80 procent av energin när den byggs. Det är en så otroligt tung dimension när det gäller hållbarhet.

Gillar blandstadstrenden

Desto mer gillar han trenden att förtäta och bygga blandstad där både verksamheter, service och bostäder får plats. Det ger många synergieffekter, inte bara miljömässigt utan också ur ett boendeperspektiv.

– Med verksamheter i bottenvåningarna får gatorna ögon på sig. Idag är de flesta arbetsplatser varken störande eller bullriga och passar utmärkt i en blandstad. Men det förutsätter lokalhyror som inte är för dyra. I någon mån måste bostäderna subventionera stadslivet.

Det är också en blandstad av klassiskt snitt som Gert Wingårdh bor i under veckodagarna.

– Den här lite borgerliga miljön i Vasastan har generella kvaliteter, både inomhus och utomhus. Jag gillar inte den klassmässiga segregeringen som Vasastan innebär, det hade varit bra om hela staden sett ut så här, säger han.

Helgerna tillbringar Gert Wingårdh i ett uppdaterat gammalt rött torp vid havet. Som privatperson har han ingen bostadsdröm som väntar på att förverkligas.

– Nej, nej. Absolut inte. Som arkitekt kan jag tänka mig att rita ett hus i koppar bara för att se hur det skulle vara att bo i. Eller ett hus som är en solfångare. Men då handlar det inte om åtrå utan om en läroprocess.

Fast han har ganska nyligen skaffat ytterligare ett torp som han håller på att renovera tillsammans med sin fru. Hjärtat i huset blir ett stort rum.

– Ett slags allrum med kök, eldplats och plats för umgänge. Många funktioner på relativt liten yta. Sedan gör vi något likartat utomhus. Det känns ju som det räcker. Vad mer behöver man?

Denna artikel har även publicerats i vår tidning Gränssnittet. Ta gärna en titt på det senaste numret.


Fakta om Vasastan i Göteborg

En unik bostadsmiljö från perioden 1870-1915 med relativt tät stenhusbebyggelse och parkstråk längs vallgraven.

Området är ett välbevarat exempel på 1800-talets högborgerliga stadsmiljö – rätvinkliga kvarter, raka gator, enstaka bredare avenyer och grönska i form av planteringar och parker. Kvarteren är slutna med små kringbyggda gårdar. Byggnationen domineras av eleganta bostadshus med stora lägenheter, men de påkostade allmänna byggnaderna är också en viktig del av stadsmiljön.

Mellan 1910 och 1940 utvidgades bostadsbebyggelsen söderut. Här har stadsplanen en mer öppen karaktär med oregelbundna storgårdskvarter.

Källa: Göteborgs Stad

Dela den här sidan med andra

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

DRK-avtal

Träffar om nya DRK-avtal

Lantmäteriet bjuder in kommunföreträdare till informationsmöten om nya avtalen kring digital registerkarta.

Läs mer om var du träffar oss

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Taxeringsuppgifter

Dags att deklarera?

Har du sålt en fastighet under 2017? Så här tar du reda på fastighetens ingångsvärde.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.