På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Två tredjedelar av Sverige laserskannade till nya höjdmodellen

Klimatet förändras, snabbare än vi hittills trott har forskare nyligen kunnat visa. Därför tar Lantmäteriet på regeringens uppdrag fram en ny nationell höjdmodell. Höjddata, det vill säga information om markytans höjd, behövs för att kunna se var vattenflöden tar vägen och var översvämningsrisken är störst. Det i sin tur ger underlag för att kunna fatta beslut som skyddar människor och bebyggelse.

Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och efterföljande nya beräkningar menar att Sverige kan vänta flergradig temperaturökning. Samma klimatscenarier visar att vi har större och kraftigare nederbördsmängder framför oss, vilket med all sannolikhet kommer att öka benägenheten för ras och skred i stora delar av landet. Även här är höjddata ett mycket viktigt planeringsverktyg för att hitta områden i farozonen.

– Sommaren 2009 startade Lantmäteriet på uppdrag av regeringen arbetet med att ta fram en ny nationell höjdmodell, målsättningen är att allt ska vara bearbetat och klart till år 2015, säger Harry Hietanen, verksamhetsutvecklare på Lantmäteriet och den som sköter kontakterna med Blom Sweden AB, det företag som laserskannar Sverige på Lantmäteriets uppdrag.

Mäter med laserpulser

Höjdmodellen tas fram med hjälp av laserskanning från flygplan på cirka 2 000 meters höjd. Laserpulser skickas ut från flygplanets sensor, och tiden den tar för pulsen att returnera till planet ger höjdvärdet. Resultatet blir ett punktmoln där varje punkt har en x- och y-koordinat samt ett höjdvärde med en noggrannhet på ± 20 centimeter.
Södra delen av Sverige har skannats när träden inte burit löv, alltså från höst till vår.

Viktigt har också varit att marken inte varit snötäckt. Höjdmodellen kan inte skilja på vad som är mark, och vad som till exempel är en viadukt. Därför sker en del editering för hand på Lantmäteriet, för att rätta till de fel som uppstått.

Viktiga höjddata redan insamlade

– Vi är klara med kustremsorna och nästan hela södra Sverige. Det är vi mycket nöjda med eftersom här finns mycket bebyggelse, infrastruktur, järnvägar och så vidare. Att en tredjedel av Sverige återstår kan låta lite, men då bör man tänka på att vi har hela fjällvärlden kvar. Här råder mycket speciella förutsättningar vädermässigt. Det räcker med dis i en dalgång för att den ska vara omöjlig att skanna den dagen, så det kommer att bli en utmaning, säger Harry Hietanen.

Nytta för vindkraft, infrastrukturprojekt och bebyggelse

Även om målet med höjdmodellen är att bidra i klimatarbetet, finns en uppsjö av användningsområden. Höjddata används vid planering av bebyggelse, vägar, master, vindkraftsparker och i olika infrastrukturprojekt. Det är också användbart för att inventera virkesvolymer vid avverkning, eller för orienteringsklubben användbar som bra underlag för att gör orienteringskartor.

– Laserskanning är något nytt för Lantmäteriet och det är glädjande att vi höjer kvaliteten från den förra höjdmodellen på ett så markant sätt. Det finns kommuner, kraftbolag och andra företag som flyger och laserskannar på lägre nivå över mindre områden. En inte helt främmande tanke vore att samverka och dela data, för att få en höjdmodell som är billigare och ännu mer noggrann.




Med hjälp av terrängskuggning kan man visualisera en höjdmodell – då kan det se ut
så här. Eftersom hus och träd är borta framgår terrängformerna tydligt och även
mycket små detaljer kan tolkas i höjdmodellen


Laserpunkter sedda från sidan kan skapa spännande bilder. Här ett antal vindkraftverk
som sträcker sig över landskapet.

Dela den här sidan med andra

Driftinformation

Den 26-27 maj utför vi arbete på vår webbplats

Webbplatsen kommer vara begränsad då merparten av våra system och e-tjänster inte är tillgängliga.

Läs mer

Kartor

Kartsök och ortnamn

Vill du titta på kartor, söka efter ett ortnamn eller behöver du ta reda på en fastighetsbeteckning?

Använd tjänsten

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.