På Lantmäteriets webbplats används kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig som besökare. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Läs mer om kakor och hur vi använder dem.

 

Mer fiber i backen och mobilt bredband - fyra dagar om bredbandsutbyggnad

Under fyra seminariedagar har Lantmäteriet satt igång en dialog om tänkbara förbättringar med de aktörer som bygger ut bredbandsinfrastrukturen. Utgångspunkten har varit de problem som branschen – nätägare, andra enskilda och myndigheter – har identifierat och hur dessa kan lösas.

Berörda myndigheter och olika aktörers processer har diskuterats, liksom besvärliga avvägningar mellan olika intressen. Den välbesökta (107 deltagare) seminarieserien, under ledning av ett ungt gäng medarbetare på division Fastighetsbildning, gav en fingervisning om behovet av kunskap och information på området.

Bredband– Det har varit positiv respons från deltagarna och bra diskussioner. Det här är en komplex process som tar tid och fortsatt dialog är nödvändig. Det säger Björn Bodin, funktionschef på Lantmäteriet och huvudansvarig för seminarierna och regeringsuppdraget.

Det var i slutet av 2012 som Lantmäteriet fick i uppdrag av regeringen att genomföra en seminarieserie om problem kring markåtkomst vid bredbandsutbyggnad och ge förslag till lösningar. Ett syfte var att uppnå förbättrad dialog när det gäller tillgång till mark för bredbandsutbyggnaden. Bland deltagarna fanns representanter från bland andra Vattenfall, Post- och telestyrelsen, Svensk Energi, Telia Sonera Skanova Access, Tele2 AB och en rad Länsstyrelser.

Många faktorer att ta hänsyn till

Bredband är ett vanligt samlingsnamn för en mängd olika tekniker som gör det möjligt att ansluta till internet. Bredband möjliggör jobb hemifrån och att driva företag. Bredband erbjuder samhällsviktig information, banktjänster och nyheter och även telefoni och tv. Med den nationella bredbandsstrategin har regeringen satt målet att Sverige ska ha bredband i världsklass. Målsättningen är att 90 procent av Sveriges hushåll och företag ska ha bredband om minst 100 Mbit/s år 2020.

– Många småkommuner, till exempel, har tänkt att detta fixar sig men så kommer insikten om att man måste göra något själv, säger Björn Bodin.

– Det är många faktorer att ta hänsyn till. Olika juridiska frågor, regler om hur nät ska byggas och avtal på olika nivåer som måste skrivas, vilket inte kan vara enkelt för ett byalag att sätta sig in i.

Låg kunskap om markåtkomstfrågor

Björn Bodin påpekar att det saknas en branschorganisation som tar ett samlat ansvar.

– Situationen påminner lite om när Sverige elektrifierades. Risken är att samma misstag upprepas om inte branschen har ett helhetstänk. När väl nätet är utbyggt så inleds ett förvaltningsskede som många i ett inledande skede inte tänker på. Vad händer exempelvis om ett byalag i framtiden vill överlåta sitt nät till en annan kommersiell aktör där avtalen är bristfälliga och ledningsrätt saknas? Kunskapen om markåtkomstfrågor och vilka konsekvenser som kan uppstå om markåtkomstfrågan inte är löst, är tyvärr generellt sett låg i branschen.

Det är inte oproblematiskt att rulla ut bredband kors och tvärs i landet. Oavsett om det är en kommersiell aktör, samfällighetsförening eller en ekonomisk förening finns bromsande faktorer. Den stora akilleshälen är åtkomsten av mark. Förståelse och kunskap kan saknas om varandras intressen och processer, till exempel mellan kommuner och nätägare och mellan stora fastighetsägare och nätägare. Kommunernas hantering av grävtillstånd sker olika i hela landet. Kommunernas skilda behandling av aktörerna upplevs som orättvis och hämmande. Bredband ses som en teknisk fråga, inte som en infrastrukturfråga.

Viktigt med underlag

– Som fastighetsägare är vi inte intresserade av att få ledningar på våra marker, men vill samtidigt inte hindra samhällsutvecklingen. Det är viktigt med underlag. Vi har ingen organisation och tjänar inga pengar på detta. De andra skogsbolagen har ungefär samma process.

Det poängterade Ann-Marie Fredriksson från Sveaskog i ett anförande under rubriken ”Fastighetsägarens perspektiv”.

Svårare på landsbygden

Björn Galant från LRF underströk att bredbandsfrågan har varit en återkommande stor fråga för LRF sedan 2000. Själv har han varit ute på många resor runt om i Sverige på temat ”Fiber till byn”.

– För operatören handlar det bara om att gräva lite, men för många markägare kan detta vara en grävning i en lång rad av grävningar. Vissa fastigheter ser på ledningskartor ut som ett fisknät av olika intrång och en del markägare är nästan allergiska mot markintrång.

Underlätta samarbetet

Sara Andersson, förrättningslantmätare, informerade om hur lantmäteriprocessen kan bli effektiv och användas för att underlätta bredbandsprocessen. Något som redan sker, bland annat genom att ge riktad information till byalag och framför allt genom att underlätta samarbetet mellan ledningshavaren och lantmätaren.

Rapport i höst

Senast i november 2014 ska Lantmäteriet lämna en rapport till regeringen angående förslag på förbättringsåtgärder.

Dela den här sidan med andra

Driftinformation

Den 26-27 maj utför vi arbete på vår webbplats

Webbplatsen kommer vara begränsad då merparten av våra system och e-tjänster inte är tillgängliga.

Läs mer

Kartor

Kartsök och ortnamn

Vill du titta på kartor, söka efter ett ortnamn eller behöver du ta reda på en fastighetsbeteckning?

Använd tjänsten

Förnyelselagen

Har du ett avtalsservitut som är äldre än 50 år?

Vi tänker städa Fastighetsregistret. Begär förnyelse om du vill ha kvar ditt gamla servitut.

Läs mer

Samfälligheter

Årsmöte i din samfällighetsförening?

Har ni ändrat styrelsemedlemmar eller fastställt nya stadgar? Ändringar i föreningen ska anmälas till oss.

Läs mer

Planera i samverkan - spara resurser

Redovisa era planer för Flygfoto och laserskanning

Kommuner och övriga organisationer - Varför dubbeljobba om vi kan samarbeta?

Läs mer om tjänsten där ni kan bidra.