Innehåll i fastighetsregistret

Fastighetsregistret innehåller information om alla fastigheter i Sverige. Här kan du läsa om den informationen.

Vad kan uppgifterna hjälpa mig med?

Informationen från fastighetsregistret kan exempelvis ge svar på vem som äger en viss fastighet, vilket taxeringsvärde fastigheten har eller om det finns särskilda rättigheter knutna till fastigheten.

Har du behov av information ur fastighetsregistret? Läs mer på produktsidorna.


Adresser

I fastighetsregistret finns aktuell information om så kallade belägenhetsadresser. En belägenhetsadress definieras enligt svensk standard bland annat som ett sätt att ange en plats utan att använda koordinater.

Belägenhetsadressen kan ha viss tilläggsinformation, till exempel postnummer, postort, populärnamn och adressplatsanmärkning.

Läs mer om belägenhetsadress (pdf, nytt fönster).

Vanliga användningsområden

Adresser från fastighetsregistret används inom många områden, bland annat inom folkbokföringen samt för att lokalisera byggnader, fastigheter och verksamheter i geografiska informationssystem, GIS. Du kan även använda adresserna för att söka i andra register.

Exempel på användningsområden är:

  • transportplanering
  • fordonsnavigering
  • marknadsföring.

Aktualitet och kvalitet

Adressdelen i fastighetsregistret uppdateras av respektive kommun så snart kommunen tar beslut om ny eller ändrad adress.

Adressuppgifter finns för samtliga kommuner i Sverige. På vissa håll kan adressuppgifter saknas, till exempel i glesbygd och fjällområden.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den adressinformation som finns i fastighetsregistret.

Adressområde – kan vara gatuadressområde, byadressområde eller metertalsadressområde.

Adressplats – beteckning på enskild adress inom adressområdet, normalt ett nummer.

Adressplatstyp – nummer, nummer med littera eller avståndsbaserade adressplatser.

Gårdsadressområde – namn på gård eller mindre bebyggelsegrupp.

Kommundel – namn på den del av kommunen där adressplatsen ligger.

Koordinater och koordinatläge – anger läget för adressen med N- och E-koordinater, samt om koordinatläget avser byggnad, ingång, infart eller tomtplats.

Postnummer – posten kompletterar adressen med postnummer och postort.

Postort – posten kompletterar adressen med postnummer och postort. 


Byggnader

I fastighetsregistret finns aktuell information om byggnader, till exempel:

  • bostadsbyggnader
  • byggnader som används för industri, handel eller annan enskild verksamhet av någon betydelse
  • byggnader som används för sociala eller kulturella ändamål
  • byggnader för allmän förvaltning.

Dessutom finns uppgifter om ekonomibyggnader för lantbruk och komplementbyggnader, till exempel förråd, uthus och garage.

Vanliga användningsområden

Byggnadsinformationen har en bred användning inom statlig, kommunal och privat verksamhet där man behöver uppgifter om enskilda byggnader. I statens verksamhet finns den största användningen inom fastighetstaxeringen, bostadsstatistiken och miljöområdet.

Aktualitet och kvalitet

Kommunen är den myndighet som ansvarar för byggnadsregistreringen och för att uppgifterna är korrekta. Informationen uppdateras dagligen. Ajourhållningstiden varierar för de olika kommunerna.

Byggnadsdelen omfattar byggnader i alla 290 kommuner och innehåller cirka sju miljoner byggnader.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den byggnadsinformation som finns i fastighetsregistrets byggnadsdel.

Bostadsarea – boyta (boarea enligt svensk standard). Uppgiften finns för småhus och flerfamiljshus (hyreshus).

Byggnad på ofri grund – byggnaden ingår inte i någon fastighet, d.v.s. byggnaden är lös egendom. Vid taxeringen bildar byggnaden och fastigheten olika taxeringsenheter. Uppgift om ägaren till byggnaden finns i taxeringsregistret.

Byggnadsstatus – gällande eller planerad.

Byggnadsår – normalt lika med byggnadens nybyggnadsår, d.v.s. det år byggnaden uppfördes.

Byggnadsändamål – anger för vilket ändamål byggnaden används, till exempel bostad, verksamhet, samhällsfunktion, industri, ekonomibyggnad, komplementbyggnad, övrig byggnad.

Detaljerat ändamål – anger byggnadens funktion för:

  • bostad – småhus (friliggande, kedjehus, radhus, småhus med flera lägenheter), flerfamiljshus
  • samhällsfunktion (badhus, brandstation, hälsocentral, sjukhus, skola med flera)
  • industri (kemisk industri, livsmedels-, textil, trävaruindustri med flera).

Husnummer utgörs av fastighetsbeteckning kompletterat med ett nummer.

Läge – byggnadens läge med koordinater för punkt eller yta.

Tillbyggnadsår det år byggnaden har byggts om eller till.


Fastigheter

I fastighetsregistret finns aktuell information om fastigheter, bland annat:

  • fastighetsindelning, både gällande och historisk
  • fastighetsrättsliga åtgärder, till exempel avstyckningar
  • nuvarande och tidigare fastighetsbeteckning
  • centralpunktskoordinat
  • läns- och kommuntillhörighet
  • fastighetens areal.

Informationen kan kopplas till vårt digitala förrättningsarkiv, som bland annat ger dig möjlighet att se den fullständiga informationen om en viss fastighet, till exempel kartor, beskrivningar och protokoll från lantmäteriförrättningar.

Aktualitet och uppdatering

Fastighetsregistret ajourhålls av lantmäterimyndigheterna. Förutom den statliga myndigheten Lantmäteriet finns 40 kommunala lantmäterimyndigheter som ansvarar för fastighetsbildning.

Fastighetsregistret uppdateras omgående efter att ett beslut om fastighetsbildning tagits.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den fastighetsinformation som finns i fastighetsregistret. 

Ajourförande lantmäterimyndighet – visar vilken lantmäterimyndighet som svarar för registerinnehållet för fastigheten.

Andel i samfällighet/gemensamhetsanläggning – visar fastighetens andel i mark eller anläggning som ägs tillsammans med andra fastigheter. Fastigheten kan ha del i flera samfälligheter och gemensamhetsanläggningar.

Areal – anger fastighetens storlek i kvadratmeter. Uppdelning sker på landareal och vattenareal, där vattenarealen vanligen inte redovisas.

För äldre fastigheter kan arealuppgiften avvika från faktisk areal. Uppmätt areal i kartan kan avvika från angiven areal i fastighetsregistret.

Delägande fastigheter – visar vilka fastigheter som har andel i en samfällighet eller gemensamhetsanläggning. Ibland framgår även förvaltningsform.

Distrikt – en geografisk indelning av Sverige som utgörs av 2523 områden. Indelningen utgår från den territoriella församlingsindelning som fanns den 31 december 1999 inför Svenska kyrkans frigörande från staten vid årsskiftet 1999/2000.

Distriktsindelningen gäller från den 1 januari 2016.

Fastighetsbeteckning – visar gällande fastighetsnamn i registret som består av kommunnamn(kommunkod), trakt, block och enhet. Exempel: Gävle Österhamn 1:18.

Fastighetsrättsliga åtgärder – lantmäteriförrättningar som har berört fastigheten och fastighetsindelningen, vanligen avstyckningar eller fastighetsregleringar.

Fiskeområde – redovisas om fastigheten har fristående fiske, dvs när ägandet av fisket skiljer sig från ägandet till vattnet. Beteckning för fiske anges med kommunnamn, trakt, f:enhet.

Koordinater – fastighetens läge representeras av koordinater ungefär mitt på fastigheten. Koordinaterna redovisas i Sweref 99 och eventuella lokala system.

Består fastigheten av flera områden/skiften redovisas koordinater för varje område. Hänvisning till kartblad.

Skattetal – var tidigare ett mått på hur mycket varje delägare i byn kunde betala i grundskatt. Ett vanligt skattetal är mantal, men ett flertal olika lokala skattetal förekommer.

Skattetalet har idag endast betydelse som en indikation att fastigheten kan ha delaktighet i samfälligheter och till viss del som en historisk koppling till tidigare fastighetsbeteckning. Skattetal och delaktighet i samfällighet är inte samma sak. Skattetalet kan ses som en notering i fastighetsregistret som kan vara till hjälp vid utredning om fastighetens delaktighet i samfälligheter.

Tidigare fastighetsbeteckning – visar fastighetens namn före fastighetsdatareformens genomförande 1976-1995 och eventuellt ännu äldre beteckningar. Innehåller även datum och akthänvisning till beslutet.

Ursprung – visar till vilken/vilka fastigheter fastigheten tidigare tillhört (stamfastighet).

Ändamål beskriver vad samfällighet eller gemensamhetsanläggning ska användas till till exempel väg, sandtag eller dike.


Gemensamhetsanläggningar

I fastighetsregistret finns aktuell information om gemensamhetsanläggningar.

En gemensamhetsanläggning är en anläggning som är till nytta för flera fastigheter, till exempel:

  • väg
  • vatten- och avloppsanläggning
  • grönyta
  • lekplats
  • garage eller parkeringsplats
  • energianläggning
  • gemensam båthamn
  • badplats
  • trapphus och hiss.

Gemensamhetsanläggningen sköts antingen i en samfällighetsförening eller genom delägarförvaltning.

Jag vill veta hur man bildar en gemensamhetsanläggning.

Aktualitet och uppdatering

Gemensamhetsanläggningar och förändringar i anläggningarna registreras i samband med lantmäteriförrättningar. Gemensamhetsanläggningar som är bildade före 1974 kan saknas i registret.

Innehåll

Kommunnamn, trakt, ga:enhetsnummer – en gemensamhetsanläggning benämns kommunnamn trakt ga:enhetsnummer, exempelvis Gävle Brottby ga:4. Lokalisering av gemensamhetsanläggningen sker genom hänvisning till kartblad. I registret framgår även ändamål.

Gemensamhetsanläggningens delägande fastigheter och dess andel anges tillsammans med aktbeteckning till beslutshandlingar där det framgår vad gemensamhetsanläggningen omfattar.

Vill du ha mer detaljerad information om format med mera? Läs under geodataprodukter.


Inteckningar

I fastighetsregistret finns aktuell information om inteckningar i fastigheter.

Som fastighetsägare kan du belåna eller pantsätta din fastighet för att låna pengar av en kreditgivare, till exempel en bank.

Lantmäteriet beslutar och skriver in det belopp som inteckningen ska ha i fastighetsregistret och utfärdar ett pantbrev som bevis för inteckningen (datapantbrev eller skriftligt pantbrev).

Inteckningen innehåller bland annat uppgifter om:

  • belopp
  • inteckningsdatum
  • den prioritet den har i förhållande till övriga inteckningar och rättigheter.

Pantbrevet är en värdehandling som du kan använda som säkerhet för ett lån.

Jag vill göra en inteckning i min fastighet, skaffa pantbrev.

Vanliga användningsområden

Informationen om inteckningar används bland annat av banker som underlag för kreditgivning och av mäklare inför fastighetsförsäljningar.

När lån inte betalas leder det till exekutiva åtgärder av bland andra Kronofogden. Då utgör också informationen om inteckningar en grundförutsättning för att fördela pengar till fordringsägare efter exempelvis en konkurs.

Aktualitet och kvalitet

Fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller uppgifter om inteckningar i landets cirka 3,2 miljoner fastigheter. Informationen uppdateras dagligen varje vardag under hela året.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den information som finns i fastighetsregistrets inskrivningsdel. 

Förmånsordningsnummer – den ordning i vilken fordringsägare (borgenärer) får betalt från en gäldenär som gått i konkurs.

Inskrivningsdag – det datum som anges för när en inskrivning görs. Inskrivningsdagen gäller från kl. 12.00 till kl. 12.00 nästföljande dag. Endast helgfri vardag räknas som inskrivningsdag.

Inteckningsbelopp – det belopp som inteckningen gäller för och vilket kan pantsättas eller gälla som underlag för betalning i konkurs. Beloppet anges med siffror och valutakod.

Pantbrev – ett bevis för en inteckning som lämnas till den fastigheten pantsatts till. Pantbrevet är elektroniskt eller i pappersform.


Lagfarter

I fastighetsregistret finns aktuell information om lagfarter.

När en fastighet byter ägare registreras bytet i fastighetsregistret. Registreringen kallas lagfart och den nya ägaren blir lagfaren ägare till fastigheten med eventuella byggnader.

I lagfarten finns uppgifter om en fastighets ägarförhållanden, till exempel:

  • vem som äger fastigheten
  • storlek på andel av fastigheten som ägs
  • hur förvärvet gått till, till exempel genom gåva, arv eller köp
  • köpeskilling om förvärvet skett genom köp
  • om fastigheten är upplåten med tomträtt.

Vanliga användningsområden

Lagfartsinformationen används bland annat:

  • av banker som underlag för kreditgivning
  • av mäklare vid fastighetsförsäljning
  • för att styrka att det är rätt ägare vid köp/försäljning av skog, mark och byggnader
  • för offentliggörande av ägarförändringar
  • för att säkerställa att rätt personer underrättas vid fastighetsbildningsärenden
  • för att säkerställa att rätt personer debiteras avgifter som uppkommer i anslutning till fastigheten (till exempel vägavgifter och renhållning).

Aktualitet och uppdatering

Fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller lagfarts- och tomträttsuppgifter om cirka 3,2 miljoner fastigheter. Informationen uppdateras dagligen varje vardag under hela året.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den lagfartsinformation som finns i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vill du ha mer detaljerad information om format med mera? Läs under geodataprodukter.

Andel – storleken på ägarens andel i fastigheten.

Fångesdag – datum som fastigheten förvärvades.

Fångestyp – exempelvis köp, gåva, byte eller arv.

Inskrivningsdag – det datum som anges för när en inskrivning görs. Inskrivningsdagen gäller från kl. 12.00 till kl. 12.00 nästföljande dag. Endast helgfri vardag räknas som inskrivningsdag.

Köpeskilling – det belopp eller vederlag som erlagts för att bli ägare. Anges inte när det är förvärv genom gåva, arv eller bodelning.

Ägaruppgifter – ägarens namn samt person-, organisations- eller annat ID-nummer.


Planer och bestämmelser

I fastighetsregistret finns aktuell information om vilka planer och bestämmelser som gäller för en viss fastighet eller ett visst område.

Planerna och bestämmelserna reglerar användningen av mark och vatten. Exempel på sådana planer och bestämmelser är:

  • detaljplaner
  • byggnadsminnen
  • naturvårdsbestämmelser
  • arbetsplaner för väg
  • fornlämningar.

Varje plan och bestämmelse har en aktbeteckning som är kopplad till Lantmäteriets arkiv. Ibland anges en alternativ aktbeteckning som du kan använda för att ta del av dokumenten hos ansvarig myndighet.

Vanliga användningsområden

Fastighetsregistrets information om planer och bestämmelser används ofta som underlag vid planering av olika former av markanvändning. Ett par exempel är:

  • Byggföretaget ser gällande regler inför byggande av bostadsområde.
  • Golfklubben ser vilka naturvårdsbestämmelser som gäller inför byggandet av ny golfbana.

Aktualitet och uppdatering

Målet är att uppgifterna i registret ska vara aktuella och kompletta. Några veckor efter att det beslutats om en plan eller bestämmelse bör de finnas införda i registret. I realiteten finns dock vissa brister, vilket är bra att känna till när du söker information.

Innehåll

Fastighetsregistrets information om planer och bestämmelser visar vilka planer och bestämmelser som är rättsligt styrande, vägledande eller bindande för en viss fastighet.

Dessutom ingår uppgifter om planernas och bestämmelsernas:

  • status
  • beslutsdatum
  • aktbeteckning.

Med hjälp av aktbeteckningen kan du begära ut den aktuella planen eller bestämmelsen hos ansvarig myndighet.

I listan här nedanför kan du se ett urval av den information om planer och bestämmelser som finns i fastighetsregistret. Vill du ha mer detaljerad information om format med mera? Läs under geodataprodukter.

Bestämmelser för att mark ska kunna tas i anspråk för allmänna ändamål används bland annat vägplan och järnvägsplan.

Även tillstånd till täktverksamhet eller bearbetningskoncession framgår av fastighetsregistret. Kan även vara byggnadsminnen eller särskilda bestämmelser för fornminnen.

Fornlämning riksantikvarieämbetets registrerade fornlämningar med koordinater och identitet för sökning i RAÄ:s tjänst Fornsök.

Naturvårdsbestämmelser – skydd av skog och mark görs med stöd av Miljöbalken, till exempel nationalparker, naturreservat, biotopskydd, grundvattenskydd eller Natura 2000-områden.

Beslutande myndighet är vanligen länsstyrelsen, men kan även vara kommuner och regering.

Planer – kommunerna har planmonopol och skyldighet att ta fram planer för markens användning. Detta görs enligt Plan- och Bygglagen.

Detaljplanerna (tidigare byggnadsplan) anger planerad fastighetsindelning och regler för hur byggnaderna får utformas. Översiktsplanen anger planerad markanvändning i hela kommunen.


Rättigheter

I fastighetsregistret finns aktuell information om rättigheter som är knutna till fastigheter.

En rättighet kan medföra rätt för en ägare till en fastighet, person eller bolag att för visst ändamål använda ett område av annan ägares fastighet eller anläggning.

Exempel på rättigheter är:

  • väg
  • brygga
  • elledningar.

Aktualitet och uppdatering

Många äldre rättigheter saknas i fastighetsregistret, exempelvis officialservitut eftersom det före 1972 inte fanns krav på att dessa skulle redovisas.

Efter 1972 registreras officialservitut när de nybildas eller berörs av en lantmäteriförrättning. Registreringen är inte komplett och vissa undantag förekommer.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den information om rättigheter som finns i fastighetsregistret. Till rättigheterna anges aktbeteckning till originalhandlingar.

Avtalsservitut (privaträttsligt avtal) – avtalsservitut redovisas under Rättigheter under förutsättning att de lämnats in för inskrivning. I så fall redovisas de även i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Ledningsrätt ledningsrätt får bildas för vissa ledningstyper och ger ledningshavare eller fastighet rätt att dra fram ledning över annans mark.

Ledningsrätt kan enbart bildas för ledningar för allmänt ändamål till exempel elledningar, vatten- och avloppsledningar och fjärrvärme.

Officialnyttjanderätt Nyttjanderätt till förmån för en person att använda en annan ägares fastighet. I fastighetsregistret redovisas officialnyttjanderätter beslutade i domstol eller av myndighet.

Till nyttjanderätt räknas tomträtt, arrende och hyra. Tomträtt redovisas under egen Tomträtt, arrenden redovisas under Inskrivningar.

Officialservitut Servitut bildat vid lantmäteriförrättning som ger rätt för en fastighet (dess ägare) att för ett särskilt ändamål använda en annan fastighet.

Om servitutet är till fördel för fastigheten anges det som förmån, är servitutet till nackdel anges det som det last.


Samfälligheter

I fastighetsregistret finns aktuell information om samfälligheter.

En samfällighet är mark eller fiske som delas av flera fastigheter. Samfälligheten sköts gemensamt av de fastigheter som har andel i den.

Ägarna till de fastigheter som ingår i samfälligheten har ett gemensamt ekonomiskt ansvar för samfällighetens verksamhet.

Läs mer om samfälligheter, samfällighetsföreningar och gemensamhetsanläggningar.

Aktualitet och uppdatering

Samfälligheter bildas och förändras i samband med lantmäteriförrättningar och uppdateras vid förrättningens avslutande.

Det är vanligt att en fastighets andel i samfälligheter inte är utredd. Då anges på fastigheten 'Samfällighetsutredning ej verkställd, redovisningen av fastighets andel i samfällighet kan vara ofullständig'.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den information om samfälligheter som finns i fastighetsregistret. Vill du ha mer övergripande eller detaljerad information som beskriver överföringsformatet med mera? Läs under geodataprodukter.

Åtgärder – visar vilka lantmäteriförrättningar som samfälligheten har berörts av.

Delägande fastigheter – visar fastigheter som har andel i samfälligheten.

Ändamål – visar för vilket ändamål samfälligheten är bildad.

Rättigheter – om samfälligheten berörs av rättigheter redovisas dessa.

Läge, karta – samfällighetens läge representeras av koordinater ungefär mitt på samfälligheten. Hänvisning till kartblad där samfälligheten är belägen.

Areal – anges om den är uppmätt.


Samfällighetsföreningar

I fastighetsregistret finns aktuell information om samfällighetsföreningar.

En samfällighetsförening sköter om samfälligheter eller gemensamhetsanläggningar, till exempel lekplatser, skogsvägar eller avloppsanläggningar. Föreningen räknas som en juridisk person och medlemmar är ägarna till de fastigheter som deltar.

I fastighetsregistret finns grundläggande information om föreningen och dess organisation, till exempel:

  • styrelsens sammansättning
  • firmatecknare.

Läs mer om samfällighetsföreningar.

Aktualitet och uppdatering

Lantmäteriet registrerar samfällighetsföreningarna och stadgarna när de bildas. Därefter ska samfällighetsföreningarna själva skicka in uppdateringar för registrering, till exempel ordförande, styrelse och stadgeändringar.


Taxering

I fastighetsregistret finns taxerings- och värderingsenhetsuppgifter för mark och byggnader.

Taxerings- och värderingsuppgifter används inom följande områden:

  • Banken använder taxeringsuppgifterna som underlag vid kreditgivning.
  • Värderingsföretaget använder taxeringsuppgifterna som grund för värdering av fastigheten.
  • Mäklaren får detaljerade uppgifter om exempelvis byggår och bostadsyta inför en försäljning.
  • Marknadsföraren gör ett urval av taxeringsuppgifter för att hitta rätt målgrupp.

Aktualitet

Uppgifterna i fastighetstaxeringen gäller årsvis. Uppgifterna fastställs årligen av Skatteverket och görs tillgängliga via Lantmäteriet, den 1 oktober.

Innehåll

I listan här nedanför kan du se ett urval av den taxeringsinformation som finns i fastighetsregistret.

Vill du ha mer övergripande eller detaljerad information som beskriver överföringsformatet med mera? Läs under geodataprodukter.

Taxerad ägare – taxerad ägare är den person som betalar fastighetsskatten.

Ofta är taxerad ägare även lagfaren ägare, men om den taxerade egendomen är en byggnad som står på någon annans mark, till exempel vid tomträtt, så skiljer sig taxerad ägare till egendomen från lagfaren ägare till fastigheten.

Samtaxering om flera fastigheter av samma typ, till exempel lantbruk, har samma ägare, kan de taxeras som en taxeringsenhet. Det kallas samtaxering.

Taxeringsuppgifter för småhus småhusmark och småhusbyggnad.

Taxeringsuppgifter för lantbruk skog, skogsimpedimentsmark, åkermark, betesmark, ekonomibyggnad, småhusmark på lantbruk samt småhusbyggnad på lantbruk.

Taxeringsuppgifter för hyreshus hyreshusmark för bostäder, hyreshusmark för lokaler, hyreshusbyggnad för bostäder samt hyreshusbyggnad för lokaler.

Taxeringsuppgifter för industrier industrimark, industrimark värderad enligt produktionskostnadsmetoden, produktionslokal värderad enligt avkastningsmetoden, kontor värderat enligt avkastningsmetoden, lager värderat enligt avkastningsmetoden samt industribyggnad under uppförande.


Tomträtter

I fastighetsregistret finns aktuell information om tomträtter, det vill säga när marken hyrs ut av kommun eller stat för lång tid.

Tomträtt är en rätt att använda och bebygga en fastighet på liknande villkor som vid ägande. Tomträtten ger besittningshavaren mycket starkare rätt än den nyttjanderätt som ett arrende ger.

Äganderätten stannar hos upplåtaren, men tomträttsinnehavaren äger byggnaden och kan belåna tomträtten.

En fastighet som upplåts med tomträtt ägs av stat eller kommun, medan arrende används vid upplåtelse av såväl privat som offentlig fastighetsägare.

Tomträtten upplåts på lång tid, ofta minst 40 år. Avgälden, den avgift som nyttjaren betalar till upplåtaren, bestäms oftast för perioder om tio år.

Aktualitet

Registret uppdateras efter att handlingar om ändringar av tomträttsupplåtelse lämnats in för inskrivning.

Innehåll

Här nedan kan du se ett urval av den tomträttsinformation som finns i fastighetsregistret.

Vill du ha mer övergripande eller detaljerad information som beskriver överföringsformatet med mera? Läs under geodataprodukter.

Fångestyp exempelvis köp, gåva eller arv.

Fångesdag datum för fastighetens överlåtelse.

Inskrivningsdag datum för ansökan om inskrivning av tomträttsinnehavet.

Andel storleken på tomträttsinnehavares andel i tomträtten.

Tomträttsinnehavares personnummer/organisationsnummer

Tomträttsinnehavares namn

Köpeskilling

Tomträttsavgäld avgift till fastighetsägaren.

Avgäldsperiodens längd

Tidigaste uppsägningsdatum

Inskränkningar


Övrig inskrivningsinformation

Fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller inte bara information om lagfarter, tomträtter och inteckningar. Där finns också andra uppgifter, till exempel:

  • anteckning om bland annat konkurs och utmätning
  • avtalsservitut
  • nyttjanderätter
  • fastigheten är inte överlåtbar
  • ägarhistorik.

Vanliga användningsområden

Inskrivningsinformationen används bland annat av banker som underlag för kreditgivning och av mäklare vid fastighetsförsäljningar.

Aktualitet och uppdatering

Fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller lagfarts- och tomträttsuppgifter om cirka 3,2 miljoner fastigheter och lika många ägare. Informationen uppdateras dagligen varje vardag under hela året.

Innehåll

I listan här nedanför kan du läsa mer om den inskrivningsinformation som förutom lagfarter, tomträtter och inteckningar, finns i fastighetsregistrets inskrivningsdel.

Vill du ha mer övergripande eller detaljerad information som beskriver överföringsformatet med mera? Läs under geodataprodukter.

Anteckningar särskild uppgift om en fastighet eller tomträtt. Exempelvis att fastigheten är utmätt, inte överlåtbar, att arrendator har rätt att köpa fastigheten, utgör sambors gemensamma bostad.

Inskrivning registrering av beslut i inskrivningsärende.

Ägarhistorik information om tidigare ägare.