Lantmäteriet och dess föregångare har bedrivit verksamhet sedan 1628 vilket resulterat i en omfattande arkivbildning som fördelas på närmare 190 olika arkivbildare (den som skapar ett arkiv).
Nuvarande arkivbildare, Lantmäteriet, bildades 2008 i och med en sammanslagning av Lantmäteriverket, statliga lantmäterimyndigheterna och Inskrivningsmyndigheterna.
Historik och information om Lantmäteriets föregångare hittas i arkivredovisningsprogrammet Klara på respektive arkivbildare.
Arkivbildningen är både omfattande och komplex och omfattar bland annat närmare tre miljoner förrättningskartor med protokoll och beskrivningar. Dessutom finns omkring hundra tusen handritade och tryckta geografiska kartor i olika skalor.
Till stöd för kartframställningen har också mer än 200 000 triangel- och höjdpunkter upprättats och till det kommer upp emot 1,5 miljoner flygbilder. De finns alla samlade i arkiven. Slutligen har också ett par tusen hyllmeter administrativa handlingar avsatts.
I arkivredovisningen beskrivs arkivbildningen från 1628 fram till idag. De regionala analoga arkiven har levererats till Riksarkivet i Härnösand. De centrala analoga arkiven med undantag för det geodetiska arkivet och flygbildsarkivet har levererats till Riksarkivets depå i Arninge.
Arkivförteckningarna är sorterade efter de arkivbildare som verkat inom centralmyndigheten och de regionala myndigheterna inom länen. De olika arkivserierna redovisas ibland på serie- och ibland ner på volymnivå. Akterna i förrättningsarkiven har överförts i digital form. Till varje arkiv presenteras en kortfattad historik.
From den 1 januari 2013 redovisar Lantmäteriet sina handlingar enligt en ny verksamhetsbaserad Arkivredovisning som gör det möjligt att förstå sambanden mellan verksamheten och dess handlingar, överblicka handlingsbeståndet, och kunna söka fram handlingar på ett mer effektivt och användarvändligt sätt. Den nya arkivredovisningen gäller endast för handlingar från 2013 och framåt och påverkar inte tidigare arkivläggningar.
Lantmäteriets nya Arkivredovisning består av:
Arkivbeskrivning, som ger allmän information om myndigheten och dess arkiv.
Klassificeringsstruktur, som redogör för och beskriver myndighetens samtliga processer. Processerna är uppdelade efter myndighetens olika verksamheter och presenteras i ett schema med unika sifferbeteckningar för att logiskt klassificera allmänna handlingar. Till klassificerings-strukturen finns även beskrivningar av processerna på den detaljnivå som krävs för att användare av arkivredovisningen ska förstå och hitta bland myndigheternas allmänna handlingar.
Arkivförteckning, som beskriver och styr de olika handlingstyper som skapas i processerna och redovisar det faktiska beståndet av allmänna handlingar och deras förvar.
Informationshanteringsplan, som innehåller uppgifter hämtade från Arkivförteckningen. Denna sammanställs som ett stöd till verksamheten. Planen beskriver verksamhetens processer och dess handlingstyper. För varje handlingstyp finns beskrivande och styrande information som t ex format, gallring, lagring och förvaring.
Hanteringsanvisningar som beskriver hur Arkivredovisningen är uppbyggd, versionshantering fungerar samt förklarar begrepp.