Historisk kartläggning

Lantmäteriet tillkom 1628 - året då kartografen Anders Bure fick i uppdrag av Gustav II Adolf att göra en systematisk uppmätning och kartering av landet.

Man började med geometrisk (detaljerad) kartläggning av gårdar, byar och städer med tillhörande marker. Kartorna från denna epok är i allmänhet upprättade i skala 1:4 000. Från mitten av 1600-talet fortsatte lantmätarna med omfattande geografiska (översiktliga) kartläggningar. Man gjorde kartor över socknar, härader, landskap och landsdelar, över kuster, öar och skärgårdar, över vattendrag och vägar. Dessa kartor, som är upprättade i allt mellan skala 1:10 000-1:150 000 och som ofta redovisar ett större geografiskt område, ingår i Lantmäteristyrelsens kartarkiv, LMS.

I slutet av 1600-talet började lantmäterikontor att inrättas i Sveriges residensstäder och den geometriska kartläggningen blev åter en framträdande del av lantmätarnas verksamhet. Den storskaliga karteringen har genom tiderna bedrivits i olika syften, bland annat skattläggning, utredning av ägotvister och skiften.

Lantmätarnas verksamhet kom så småningom att allt mer ägnas åt vår dåvarande huvudnäring, jordbruket, genom 1700- och 1800-talets stora jordreformer; storskiftet, enskiftet och laga skiftet. Storskiftet och laga skifte genomfördes i stort sett i hela landet, medan enskiftet genomfördes i framför allt de södra och mellersta delarna av landet. Syftet med alla skiftesreformer var att försöka samla den då splittrade ägoindelningen i större ekonomiskt bärkraftiga enheter. De kartor som upprättades och de beslut som fattades då, är fortfarande juridiskt gällande när det gäller fastighetsindelningen, såvida inte området ifråga har berörts av efterkommande lantmäteriförrättningar.

På grund av kartornas stora betydelse blev frågan om arkivering viktig. Kartorna med tillhörande handlingar kom att förvaras åtskilda från de administrativa handlingarna. I samband med att den regionala verksamheten växte under 1700-talets första hälft kom arkivens förvaring i centrum. Arkivet var ofta orsaken till en etablering av en mer permanent lokal ofta i anslutning till den övriga statliga förvaltningsorganisationen i residensstäderna. Det var nu Lantmäteriets förrättningsarkiv började att byggas upp.

Vid 1800-talets mitt påbörjades en mer systematisk ekonomisk och topografisk kartläggning av landet som gav upphov till en annan arkivbildning, nämligen Rikets allmänna kartverks kartarkiv, RAK. I RAK arkivet finns småskaliga kartor från 1800-talets mitt och fram till 1970-talets slut, bl.a. ekonomiska kartan, generalstabskartan och häradsekonomiska kartan.

Alla de kartor med tillhörande skrivna handlingar, som lantmätarna upprättat allt sedan lantmäteriets tillkomst, har glädjande nog blivit omsorgsfullt arkiverade och bevarade. Kartsamlingen är unik i världen och omfattar mer än en miljon historiska kartor.

För att skydda materialet mot slitage och samtidigt göra det tillgängligt för fler, har Lantmäteriet beslutat att digitalisera arkiven. Omkring år 2000 påbörjades arbetet med att skanna de historiska kartorna, lagra dem i Arken - Lantmäteriets digitala arkiv och tillgängliggöra dem via Internet. Arbetet blev klart år 2009.

Dela den här sidan med andra

Beställ geodata

Vill du beställa geodataprodukter?

Fastighetsinformation, flyg- och satellitbilder eller geografisk information - direkt från oss eller våra återförsäljare.

Beställ geodata

Villkor och avgifter

Vill du använda våra geodataprodukter?

Se vad som gäller för olika användningsområden.

Läs om villkor och avgifter

Geodata

Geodataportalen

Nu finns länk till Geodataportalen i menyn på alla relevanta flikar under Kartor och geografisk information.

Geodataportalen

Kartor

Kartor, flygbilder och ortnamn

I vår tjänst Kartsök och ortnamn kan du botanisera bland ortnamn, kartor och flygbilder.

Använd tjänsten

Geodata

Geodata behövs överallt

Se exempel på hur geodata från Lantmäteriet och andra myndigheter skapar nytta i samhället.

Läs mer